America – Head and heart

Det blev mycket Fleet Foxes i den ljusgula 60-talsstugan intill Tulkavägen nu i helgen. Det var tillsammans med Lil Waynes senaste det enda som fanns på Björns nyligen formaterade dator med mobilt bredband. Vi hade åkt till Roslagen ihop, han för att driva dagarna fram mot båtsemestern, jag mot sommarjobbet.

Vädret var emot oss. Efter en ljum och ganska ljuv fredag kväll grånade det och började regna. Vi fick klara oss bäst vi kunde genom att läsa, laga/äta mat, dricka. Någon timme per dag gick vi iväg en bit. Kände gödsel, skog och jord i näsan, tänkte på kvinnor i vita klänningar och utsläppt hår som sprang över ängarna. På söndagen såg vi ett rådjur.

I den gamla bandaren – ur vilken vi för en sådär tio år sedan misshandlade fram noisemusik – kunde vi lyssna på "Skala" och en meloditävling för unga jazzmusiker. Och så strömmade vi America från Youtube.

Bassekou Kouyate & Ngoni Ba – Lament for Ali Farka

Jag missade när Bassekou Kouyate & Ngoni Ba spelade i stan för en tid sedan. Såg det först ett par dagar senare, i DN:s recension, att de var här.

Nu under kvällen lyssnade jag på "Segu blue" när jag bussade genom det djupgröna östra Uppland, från Hallstavik via Rimbo och hem. Och in i och ut ur vartenda litet samhälle där emellan, med sina lätt kuperade boskapshagar, svenska flaggor och vvs-företag i rostiga, vita plåthus.

Utanför fönstret till vänster spände en svag regnbåge i tre nyanser. Jag tänkte att jag borde klippa mig, på att kanske trekka och campa i skogen under sommaren, på hur man klär sig på en fjällvandring. Och i morgon börjar trista jobbe'.

Vid Brottby trafikplats märkte jag att jag hade tagit bort Ali Farka Touré från iPoden och satte på Pink Floyd istället. Sedan läste jag några kapitel om Derek Strange i "Ren som snö", kom till Tekniska och gick Odengatan-Karlbergsvägen hem.

På landet: Roslagen

Världens bästa låt

I bakgrunden står en finfriserad, välartad kör och lever upp till förväntningarna. Man ler, man är välslickad, man har grön kavaj. Men framförallt. I förgrunden står JD, med pannan i två djupa veck, och sjunger som... Gud.

Power electronics-revival

Note to self: börja lyssna mer på power electronics igen.

Mer hatt

Ny hatt, som tidigare eftersökt bucket med sluttande brätte. Som synes uppvikt för nuvarande (eftersom helt nervikt såg riktigt, riktigt efterblivet ut). Resten är gårdagens myrornafynd; mellanblå jeansskjorta från Pearson och ett par Dickies i tjock selvage denim, med mycket trevlig passform, alltså lösa med hög midja och antifit. Dessa förutspås bli f/w 08 jeansen nr 1 häromkring.

Dmitri Shostakovich – Prelude and Fugue No. 4 in E minor

Jag har lyssnat vansinnigt många gånger på Midaircondos "Serenade". Nästan otillåtet många. Men det var ett tag sedan nu. Den stod ut som den enda egentliga poplåten på hela "Shopping for images", med sin briljanta pianoslinga.

Här om dagen började jag lyssna på Dmitri Shostakovichs "24 preludes and fugues op.87", framförd av Keith Jarrett, och upptäckte att slingan inte alls var Midaircondos. Det gör inget. Jag gillar repetitioner av någonting perfekt, och de tog en takt och loopade den. Perfekt.

I klartext: The prelude begins with an eighth-note appoggiatura figuration phrased in pairs between a sustained cantus firmus in the bass and a lyrical melody in the soprano. There is a consistent legato/half-staccato phrasing throughout the prelude in which Shostakovich attempts to imitate Baroque period phrasing.

Midsommar

Med sikte österut
Boomerang, Rugby Ralph Lauren, Dockers=shorts


Fendrar vid base camp, Lådna Loren

På andra sidan ön
H&M, omärkt, Duffer, Carhartt, Converse


Granat

Grillar intill base camp, med Einar & Kristoffer (gömd)

Med sikte västerut

Sommar och sol

En lat dag på stan, ett flertal myrornafynd (mer om det senare).

Debut för den här skjortan som köptes second hand nångång i vintras. Knapparna kan eventuellt vara pärlemo vilket är en obskyr bonus i sammanhanget. Jag är vanligtvis inte så förtjust i kortärmade skjortor, men den här har iallafall sin plats i sammahanget. I övrigt Carhartt byxor, Fallsworth hatt (stylad som något "mellan utvecklingsstörd och campingplats", citat Rickard), Birkenstock Boston.

Man vs nature

Nitzer Ebb – Let beauty loose

Han har inte levat, som inte har dansat i en ubåt till den här låten.

Klinik – Black leather

Note to self: börja lyssna mer på body igen.

Midsommar

För första gången på många år – kanske någonsin – har jag vetat vad jag ska göra på midsommar flera veckor i förväg. Känts skönt, lite kul. Det blir skärgården, en gammal lotsbåt ut, ett gôtt gäng. Första gången jag är i skärgården dessutom.

Men så kommer outfit-biten. Å ena sidan: fest, å den andra: skogen, naturen, havet. Solen, steka, regnet, kylan? Tälta! Fint och trevligt, respektive ruffigt, tåligt och varmt.

Vilken tur då att jag i princip alltid, även hemma en vanlig dag, vill se ut om som en skapligt fin-/välklädd grovarbetare i tufft klimat (läs: nordsjöfiskare, skogshuggare, dräng). Alla möjligheter i världen föreligger alltså, för att kunna kombinera både a) och b).

Jag har inte bestämt mig ännu, inte ens börjat fundera knappt, på vad jag ska ha på mig (vem bryr sig). Men det går att koka ner det till några enkla beståndsdelar: canvasskor (saknar tyvärr seglarskor, och det känns en helg som den här), snickarbyxor, oxfordskjorta, täckväst, stickad ulltröja, vaxad bomullskavaj. Till det går att kombinera rutig slips (den enda jag har är i ull, från Pendleton, och Björn har flera gånger sagt med emfas att det inte känns rätt i juni), halsduk och toppluva (till natten).

Se nedan för (min) inspiration.


Boomerang; mannen nere till höger.

Engineered Garments.

Boomerang.

Tyvärr är chanserna små att kvällen/helgen kommer att innehålla någonting i den här stilen.

Esbjörn Svenssons Trio – Tuesday wonderland

Jag har länge tänkt att jag skulle kolla upp E.S.T. Man har sagt att det är bra, jag har trott dem. Men av någon anledning har det aldrig hänt. Det har kommit annat i vägen, bluesrock till exempel. Nu fick jag en god anledning att ta tag i det, och det var verkligen inte en dag för tidigt.

Jazz på rock-sätt, har jag läst. Med huvudpersonens flinka pianospel i centrum. Visst. Den här låten – första spåret på sista skivan "Live in Hamburg", från i höstas – är oemotståndligt snygg. Någonstans i mitten av de tretton minuterna närmar det sig snarast Godspeed You Black Emperor!-sk postrock, när de repetitivt klättrar upp och framåt mot crescendot som aldrig riktigt kommer.

Så det är bara att ställa sig i den sörjande hyllningskören. Fast jag kanske ska vara tyst, helst, för jag sjunger inte så fint.

Brennan Green – Escape from Chinatown (Studio remix)

Det är en fruktansvärt okontroversiell åsikt. Samtidigt känner jag att det tål att understrykas en gång till. Studio är Sveriges bästa band.

Nya remixsamlingsskivan "Yearbook 2" innehåller en del jag hade hört, en del nytt. Den spänner över akustiska och repeterande, Steve Reichska gitarrfigurer ("Electric counterpoint"), dubbigt ekande basgroove, funk och en del hård-body. Tillsammans blir det pop och det är så sjukt bra.

Sköna skjortor och mjuka byxor

Jag har över åren insett att jag verkligen gillar kläder som sitter löst, lagom löst. Ingenting som stramar, inga byxor med låg midja som ramlar av etc.

Ett par Levis snickarbyxor i helrätt modell (från myrorna) och en lös skjorta (Ebay, Chambray från G-star av alla jävla märken) är det som gillas:

Coldplay – Violet hill

Todd Rundgren – When the shit hits the fan/Sunset blvd.

Hatten, jackan, hela paketet

Jag har länge varit förtjust i diverse huvudbonader, kanske pga. antifrisyren, och har hittils nöjt mig med en mängd olika kepsar. Senaste halvåret eller så har jag dock börjat sukta efter diverse hattar med brätte (the final frontier), inspirerat av, du gissade det, den "japanska stilen". Globalisering i ett nötskal.
Här är iallafall senaste inköpet, en lite vaxad mörblå bomullshatt från England. Jag gillar den mkt, men blir i princip idiotförklarad av Ilona så det är alltid ett visst motståd. Wellwell, nästa köp blir en med mer sluttande brätte. Helst Engineered Garments, men det kommer nog inte hända.

Jackan är från Herr Judit, Levis av okänd ålder, "försliten". Min mamma undrade vad det var för ful skjorta i garderoben. Väskan från myrorna, med nytt axelband. Trevlig men stor.

Giuseppe Ielasi – Untitled 2

Herrens vägar äro outgrundliga

Rickard, mormor

Rickard, lillebror

I helgen besökte jag hemstaden för rekreation och konfirmation – på lördagen var jag i Svenska kyrkan, på söndagen i Pingstkyrkan och på den tredje dagen vilade jag.

Matchen mellan kyrkorna känns jämn. Den första gudstjänsten var relativt lekfull, nästan progressiv, medan den andra bjöd på en del goda ord för högerregeringen och ett aggressivt angrepp på "journalister" i största allmänhet. Pingstkyrkans kör är dock överlägsen – fantastiskt fin stämsång i "God moves in mysterious ways", bland annat – och tog mycket ambitiös rekvisita till hjälp (bland annat ett två meter högt kors där en av konfirmanderna hängde), samtidigt som många i församlingen blundade och sträckte armarna mot skyn under bönerna. Dessutom hade de tre äldre män från Rumänien på besök för att bygga den nya Salen i ett misstänkt svartjobb.

Samma fit båda dagarna, men med olika skjortor: Duffer, Levi's, Clark's, och Boomerang respektive Loden Dager.

Jag klippte topparna igår kväll också.
Och åh, för två veckor sedan blev min iPhone baxad, så inga fler bilder till Ebayle från mig!

Skorna gör seriemördaren

Något med den vakna blicken, glasögonbågarna och de röda byxorna stavar "seriemördare". Dessutom hade jag som synes gråa New Balance 574 till, vilket måste vara den perfekta skon för den komfortinriktade mördaren (som kanske eller kanske inte bor hemma hos sina föräldrar), anonym och smygande. Jag har dessutom lite känslan av att det är precis den sko och färgsättning en hurtig gubbe skulle köpa för att ha som promenadskor.

Bästa skoköpet på ett tag, väldigt väldigt sköna, och med lagom passform och profil för att fungera med de flesta vidare byxor. Att Ilona dessutom tycker att det ser ut som skor för utvecklingsstörda måste i sammanhanget ses som en bonus. Jag känner mig även lite som ett triphop fan från 90talet (speciellt i nya hatten, mer om den senare).

November – En ny tid är här

Brun & skär

Levis Vintage f/w 08

Höstens LVC är inspirerat av (enligt Cafébloggen) skogshuggare i Redwoodskogar vid förra sekelskiftet och tidigt 1900tal, med allt vad det innebär av rutigt och rejält. Ett mycket bra tema tycker jag. Det ska bli mycket spännande att se resten av kollektionen. Jag hoppas på nån bra chambrayskjorta också, eftersom jag i snålhetens namn har missat de senaste två.

Ser framförallt fram mot de här manchesterbrallorna, eftersom jag vart på spaning efter det länge, men alltid ser ut som en pappa (på det dåliga sättet) i de jag provar. Hoppas på att de här är grova, med hög midja och lös passform. Jeansjack/skjortan ser också mycket lovande ut, med boxig passform och fina detaljer. Rutiga skjorter har jag redan i överflöd, så det skippar jag nog att köpa för LVC priser.

Årets låt: Evert Taube - Möte i monsunen

Förra sommarens absolut bästa, och mest spelade låt, med gott potential att även bli den här sommarens soundtrack (och en trevlig video som bonus).
Drömmen om en annan värld (i vida, grova byxor och nån sorts randig tröja).

Helgens insikt

Torsdag till söndag

Axel, rosé

Emma, Andreas

Andreas

Ebayle-Björn

Ebayle-Rickard

Elias, Fanny, Jonas


Hagaparken


Ex machina (Tora Windahl), Färgfabriken

Ebayle-Björn

Råsunda