Paraboot

Nya skor, tillverkade i Frankrike. Känns fantastiska.

Nyheter från Ebayle

Indigofera.


Fristads.

Pendleton.

Kamouflage

"When you're in the woods, it makes you blend in. But when you're not, it does just the opposite. It's like "hey, there's an a--hole!".
-- Demetri Martin

Eller?

På söndag ger vi oss ut i skogen.

Drei männer in betrachtung

Vattenfall i Småland, Marcus Larsson.

Made in Sweden

Så enkelt! Så gott! (Så grått!)

It's ebaYLE!

Vid en sjö i skogen

Mayhem, Swanndri, Gant, Carhartt, L.L. Bean.

Ljudet från Orienten – nu och då

När Victoria Bergsman bestämde sig för att gifta sin tunna röst med muslimsk esoterism med Dan Lissviks tajta men utsvävande ljudvärld var det den avgjort bästa musikaliska idén i år. Hennes "East of Eden", som gavs ut tidigare i höst, är på samma gång exotisk och helt självklart bekant.

Ungefär samtidigt med Taken By Trees andra skiva började jag lyssna på Nya Ljudbolagets enda och självbetitlade, snart 30 år gamla LP. Det var en kortlivad grupp, med medlemmar från bland andra Samla Mammas Manna och Arbete & Fritid, i ett progressivt gränsland mellan rock, jazz och folk. Och ibland låter den som en, möjligen något flummigare, förälder till den nya Victoria Bergsman. Eller varför inte bara till Dan Lissvik.

Som allra mest på andra spåret "Immigrantlament", där tablas, klockspel och vibrafon, klarinett och tvärflöjt, jobbar upp samma hypnotiska österlandsgroove som i Taken By Trees "Watch the waves" eller i "B1" på "7 trx + Intermission".

I "Brudmarsch från Orsa" har de gudomliga folktonerna, naturligtvis, en mer skandinavisk karaktär men fortfarande med samma mystiska, nästa nivå över sig.

"Längtan och förnekelse" – hela skivans absoluta höjdpunkt – är sex suggestiva minuter rökig, orientalisk jazz som på samma sätt som, säg, Hailu Mergia eller Mulatu Astatke i Etiopien tio år tidigare, tecknar bilder av disiga opiumhålor. Till en början helt skarp, med en rytmisk, repeterande cello som tydlig grundstomme, för att sedan tappa konturerna och flyta ut i allt friare trumpetfigurer.

Det fortsätter lika gränslöst. Den virvlande cellon i "När gryningen kommer" påminner om hur Philip Glass brukar cirkulera sina stråkar; ett tolv minuters krautexperiment dyker upp och en cirkusmelodi får avsluta det hela. Där emellan enstaka textrader som "Låt draken utav järn, lyfta dig upp, ur detta kalla liv. Tryggt i dess buk, ska du glida på solens strålar, till den stora ön i havet". Exotiskt men helt självklart.

Bu eller bä?

Jag stod länge och provade detta plagg, ett beige slags jacka med en härligt blommig och färggrann liten board, och knytknäppning, när jag kring lunch skulle döda ett par timmar på stan mellan två möten.

Jag fick för övrigt med mig en brun hemmasydd väst i manchestertyg hem, men mer om det senare.

Nu är i stället frågan: ska jag lita på magkänslan som säger att den här skiten fan är rätt fet? Eller handlar det mer om ett lågvattenmärke i provhytten?

Kryssa i din röst här nedan.

Lök, läder och annat lull-lull

Läderskor: Sears.


Ullkavaj: Pendleton, bomullsskjorta: Our Legacy.

Cargoinspiration

Komposition mit blau und männer

Mr. Trapped in the closet

Det är trångt, men fullt av kärlek.

L.O.G.G. x Ebayle

Väst i grått fiskbensmönster, träknappar, metallspänne med läderdetalj.

Dagens outfit

Mälaren, 07:30. Starkölsfrukost späder på fetman.

Skjorta: Northland, byxor: Carhartt, flytväst.

I am not a farmer

Bill Frisell – I am not a farmer

Blå bomullsskjorta

Morgonen var lika crisp i dag som för åtta år sedan. Men lite varmare.

100 % ull

Ullskjorta från nyazeeländska Swanndri som gjort regntåliga arbetsskjortor sedan 1913. Här i brun, beige och blå.

Komposition mit braun, grün und weiß

Höstpremiär

Efter månader av stillestånd gör Sveriges just nu största dad's- och ruggedblogg en efterlängtad comeback.

Här är några av de nyckelbegrepp vi använder oss av de kommande månaderna:

- Fiske
- Nocturnes
- Skogen
- Hårt arbete
- Cargobyxor
- Flygarjackan
- Hard bop
- Tonfiskrätter
- Hockey-bockey
- Tove Jansson
- Stoisk acceptens
- Turkiska handdukar
- Pyjamas
- Instoppad skjorta på kontoret
- Tjocka canvasbyxor i snickarmodell
- NFL
- Friluftshelger
- Tungt brunt skinn
- Skogskyrkogården
- Träning
- Industri/noise
- Grön ull
- Enkla måltider
- Manchestertyg
- Havre
- Havet
- Black metal
- Ernest Hemingway

Stay rugged!

Mr. Dad´s sommarrea

I år har jag fastnat ovanligt mycket i rean.

New Balance 567, 20th anniversary edition. Made in England. Väldigt skön, snygg och dad´s.


Engineered Garments, Pea Jacket. Made in NYC. Mycket boxig, oklart användningsområde.








Samt två svenneskjortor från Solo, plus två väldigt dad´s Barbourskjortor, i murriga rutmönster.

Dad's interior

Mr. Fruity Dad´s

Mr Double D

Townes Van Zandt – The snake song





Townes Van Zandt – Our mother the mountain


Townes Van Zandt – Waiting around to die

Mr. Dad´s, what are you wearing today?

The basics

Hetaste titlarna för hängmattan

Det finns ingen tidning i världen som sätter så bra rubriker som japanska Free & Easy. Kommande julinumrets "Come on Ruggedman!" är förstås inget undantag.

Drömmen om Japan

är drömmen om Warehouse

Otroligt fina Lee reproduktioner:






Arbetsbyxor i vad som ser ut att vara herringboneväv



jaktbyxor i ett väldigt trevligt gammeldags camomönster:

Dad´s @ the Tivoli

Dad's art

Ugglorna är precis vad de förefaller att vara.
(John James Audubon)

De frias hem, 1911.
(Atlas of the world)

Solution – Black pearl part II

Anti men drömmande

Jag är inte särskilt intresserad av säsonger. Jo, givetvis tycker jag om att det blir varmare, kallare, ljust och mörkt under olika stunder. Men jag är inte så mycket för "modets" säsonger, och de regler som följer med dem.

Typ ba så skönt och fräscht och ljust och ledigt och det-känns-som-du-är-på-franska-rivieran-och-kör-öppen-sportbil-på-60-talet-med-världens-snyggaste-tjej i ljusa shorts och en slapp linneskjorta på sommaren.

Respektive mörkt och rutigt och nu-ska-det-bli-gott-att-dricka-det-där-rykande-teet-framför-den-sprakande-brasan-i-mitt-ekinredda-bibliotek i mörk, rutig skjorta och tweedkavaj med lappade armbågar.

Det tycker jag är tråkigt. En jeansskjorta är en jeansskjorta är en jeansskjorta.

Även om jag också kan känna ett större pepp på gråa mjukisshorts och sandaler så här års än på hösten.

Men framför allt tycker jag att det är synd att kläderna som kommer nästa säsong alltid ter sig så mycket mer lockande än de man redan har, eller ska ha, för den innevarande.

Typ som när Engineered Garments visar upp hur jag bör klä mig i höst, och alla höstar efter det. Det är liksom för tidigt för att ge upp sommaren redan, och börja blicka över horisonten in i mitten av september. Där ska vår blick inte ligga just nu.

Den ska ligga på den där cykelsemestern i Östersjön.

Bilder från h(y)r.

Veckans playlist

Ebayles spellista vecka 22 – din också?

Livet i Atlanten

Båda morgontidningarnas mansrocksmän, Nils Hansson och Dan Backman, har rapporterat om det, men jag vill ändå understryka vilken bra idé det är av brightonbandet British Sea Power att återväcka filmen Man of Aran.

I sin dramatiserade dokumentär från 1934 skildrar filmaren Robert J Flaherty livet på de karga Aran-öarna väster om Irland. Öborna fiskar, odlar potatis i stenåkrar och fångar hajolja att elda i lamporna med.

Men framför allt är det bilder av det förmoderna samhället på några av de vindpinade öarna i Nordatlanten, de som vi älskar att fängslas av. Saltvatten, klippor, krispig luft, härdad hud, det tuffa livet, enkla leenden.

Det British Sea Power gör är att de lägger en matta med klingande gitarrer, stråkar och drônare över hela filmen. Vilket låter som postrock ofta låter, någonstans mellan Godspeed You Black Emperor! och Sigur Rós. Rent musikaliskt hade det känts mer kittlande för åtta år sedan, men till de svartvita bilderna från förr fungerar det riktigt bra.

Sigur Rós gjorde ju själva, för något år sedan, ytterligare en porrfilm om atlantöar i hemlands- och islandshyllningen Heima.

Och är du lika förtjust som jag är i bilder på rep, träbåtar, klippor och på män, kvinnor och barn klädda i lager på lager av ull, får du heller inte missa boken Tir A’Mhurain: The outer Hebrides of Scotland med fantastiska foton av Paul Strand.

1954 hängde den amerikanska fotografen några månader på Uist, som tillhör skotska ögruppen Hebriderna, för att fånga landskapen och livet på ön. Det blev bilder som är realistiska och ytterst drömska på samma gång.

Tröjan

Äntligen, grå sweatshirt, via Solos eget märke "Made in the Shade". 100% bomull, rimliga detajler, gammeldags passform.

Miklagård, not Constantinople

Någonstans har jag svårt att tro att det är på allvar. Jag tänker att det är en galen internetpersona. Det är bara för mycket dad's för en så ung människa.

Men makalöst fina bloggen Prog in blog verkar av allt att döma skötas av en sextonårig brasilianare.

Jag har precis ramlat på den men har under hela helgen suttit och bläddrat i timtal bland de fina omslagen, bland de helt okända skivorna, och plockat hem en ansenlig mängd album. Mycket svenskt.

Som det här till exempel. En obskyr sak, släppt i 1 500 exemplar 1979, delvis med gotländsk sång, om rymden och historien. Det är ofta fantastiskt bra.

Miklagård – Narren

Snooza på egen risk.

Heron – Lord and master

Ragnarök – Dagarnas skum

Brown leather

Kängorna i sommaride, upputsning även av Bluchers och Bass.

Det doftar ljuvligt av söt skokräm.

Veckans playlist

Ebayles spellista vecka 20 – din också?

Veckans playlist

Ebayles spellista vecka 19 – din också?

Tack till Petter som har kompilerat.

Bondens hand

Det finns många sanningar i den här låten.

Christopher Sander – Fattig bonddräng

Fattig bonddräng kom hit
Jag har sett din strävan
och ditt eviga slit

Därför fattig bonddräng
är du välkommen här
därför fattig bonddräng
ska du vara mig när

Nu du, säger herren
är ditt arbete slut
nu du fattig bonddräng
nu får du vila ut

Astrid kunde det här med dad's.

Alltid redo

Ryggsäck från Jofa med borttagen metallställning och fastskruvade läderband. Och boys.

Boy scouts of America-byxor.

Happy mr dad's @ the bbq

T v: Alden. T h: klädd för frosttemperatur.

Mr OK

Veckans låt

Vecka 18 har vi ingen playlist. Bara en veckans låt – som kommer att bli sommarens låt. Din också?

Landslaget – Västerbron