Mr. Fashion Dad´s

Hälsningar från internet

I fredags hade dokumentärfilmen Hälsningar från skogen biopremiär. Samtidigt fanns den tillgänglig att streama via Plattform Produktion (som producerat filmen) och Headweb. De tre första minuterna är bara att klicka igång. Därefter måste man beställa en kod för att fortsätta. Via sms, tjugo spänn. Då får man köra filmen som man vill under 24 timmar.

Jag minns en tid, det kanske var i mitten av 90-talet, då det kostade femtio kronor att hyra en vhs-kassett på uppsalaförortens enda Statoil. Där hade man att välja mellan ett tio-tjugotal topplistefilmer, som gått på svensk bio för ett halvår sedan, och ytterligare något hundratal äldre filmer uppdelade i kategorier som action, komedi och porr.

Så under en tidig vårkväll då vintern återkom i snöstorm kändes detta, kanske mer än någonsin, som ett riktigt och helt nödvändigt steg i hur film distribueras till sin publik.

Själva filmen då. Det finns en fantastisk, outtalad eller lågmäld humor i Mikel Cee Karlssons bilder. Och det är just bilder det handlar om, men inte bara som den neutrala och tyst betraktande flugan på väggen, för karaktärerna interagerar med kameran.

Jag ser likheter med Lars Tunbjörks fotografi men Karlsson själv ville inte hålla med om det, när jag pratade med honom. Inte mer än att hans namn ofrånkomligen nämns när “Sverige” skildras på bild. Kanske är det så. Men det finns något i den där estetiserade vanligheten, i bilder där ingenting egentligen händer men som ändå bär så mycket mening – åminstone när de sätts samman till en hel sekvens – som jag tycker förenar dem.

Tunbjörk hade i alla fall sett filmen, och tyckt om den, tydligen.

Det är så enkelt att säga att Hälsningar från skogen handlar om Sverige – det sade jag om De ofrivilliga också – men det gör den verkligen. Den tryckande högsommarvärmen, Olof Palme på 70-talet, solrosor, tillfälliga tivoli, välklippta gräsmattor, en tom och grå frukostuteservering med orange plaststolar, begynnande vår och fågelkvitter, naturen (!), plikt, konformitet, ensamhet. Sett ur några vanliga och ovanliga personers perspektiv.

I detaljerna blir det smärtsamt välbekant, vilket jag tror också är meningen.

Jazz i tv

Den israeliske jazzbasisten Avishai Cohen var i Sverige i höstas för några spelningar med sin trio och Bohuslän Big Band.

Av någon anledning fick jag för mig att han inte besökte Stockholm – jag lekte nämligen med tanken på att åka till Uppsala konsert och kongress för att se honom. Det gjorde jag förstås inte.

Av allt att döma var han dock visst i Stockholm eftersom den Veckans konsert som ligger i SVT Play nu är inspelad på Södra teatern. Så jag får se den så i stället.

Du också?

Veckans playlist

Ebayles spellista vecka 14 – din också?

Men at work

Banana Republic, LL Bean, Okänt märke.

Papper.

Patagoniamannen

Ett stort steg mot den välmående Patagoniamannen. Haglöfs Aquarius II jacka för en överkomlig slant, tänkt som praktiskt tillskott till en opraktisk denimgarderob. Jackan kommer troligtvis hänga med i ur och skur, under chore jackan, som seglarjacka, svennejacka.

För resan.

Kapital, alltid bra, alltid fjärran.

Trendrapport: Japan

Från Mens Non-No.

Veckans playlist

Ebayles spellista vecka 13 – din också?

Terrorist chic

Terrorist chic har alltid varit skinnjacka, pilotglasögon och jeans, rödrevolutionära slagord på t-shirten och rock n roll ihop med AK47:an. Kamouflage kanske.

Det är möjligt att vi måste börja omdefiniera det begreppet. Nu handlar det om lager på lager av bomull och linne i jordtoner och indigo. Västar och scarves är några av nyckelplaggen.

Okänt märke.

Kapital.

A walk in the park

Nationalstadsparken.

Barbour, Boomerang, Sears, Levi's, Visvim.

D. Lissvik – Practice

Jaja, Mind on the run-exclusive. Men jag länkar vidare ändå. Kvällens bomb.

Läs mer om den suggestiva basen här.

Mr Relaxed Pilot-stilen: 5 enkla steg

Allt från Buzz Ricksons.

En dagens

Dagens händelser: tidning på posten, den femte som nu ligger i högen för tidningar som ännu inte åkt ur plasten, och 50 procent på Sea life Kungsgatan lika med ett par Sperry Top-Sider Bluepoint chukka i mocka, djupt brun som sjuttioprocentig chokla'.

Sweatshirt: Så fixar du stilen

Knappt någon text eller modereportage har inspirerat mig lika mycket som avsnittet om grå sweats i Fantastic Mans två år gamla vinternummer, med Helmut Lang på omslaget (om man med inspirera menar viljan att konsumera, möjligtvis också fantisera (om bättre tider)).

In an uncertain world, grey sweat jersey feels easy, modern and right...

Neither avant-garde nor remotely "directional", grey sweat jersey is a basic yet quietly proud component of every man's wardrobe; simple, classic, cheap, user-friendly, essential.

Det summerar väl ungefär allt jag tror på. En bekräftelse och en ögonöppnare. Så sedan dess har jag haft med mig längtan efter en grå sweatshirt. Men det är svårare än man tror att hitta en (bra).

Ställer man parametrar som färg, logotyp, passform, kvalitet och möjligen varumärke mot varandra har man ett rätt sofistikerat och finmaskigt urvalsnät. Det är ett av de enklaste plaggen som finns – men känsligare än de flesta.

Champion är en av sportklädespionjärerna (vid sidan av Russell, till exempel). Det började som ett ullväveri under namnet Knickerbocker Knitting Company men blev senare Champion Knitting Mills. Man var bland annat först med luvtröjan och först med tryckta bokstäver och siffror på kläderna.

Så när jag jag hittade en mellangrå Champion-sweat för 45 kronor på Myrorna på Norrtullsgatan i fredags var det inte mycket att fundera över. Även om den är rejält luftig och med axelsömmarna någon centimeter ner på överarmarna.



Perfekt över en rutig flanell från L.L. Bean, ihop med Levi's 501 och Red Wing-kängor för en Mr Garden/Garage Work Dad's-känsla.

Vill man hellre bli Mr Smart Athletic klipper man av ett par grå joggingbyxor vid knäna och lägger till en ljusblå bomullsskjorta och låga PF Flyers och kisar mot solen.

Det är det som gör mjukisdressen så idealisk.

Nya, svenska märket Burglar Co. Ltd. gör både tröjor och shorts i det melerade sweatmaterialet, tillsammans med andra enfärgade basplagg typ t-shirts. Här handlar det om ännu mer köttig manlighet under tröjan. Monokromt med en känsla någonstans mellan motorcykel och motorskepp (olja, tatueringar, svett och skägg).





Thinking about the future, reflecting the past age, celebrating original craft.

Som de själva säger.

Det stämmer på så många punkter och att ögna tittboken har nästan samma inspirerande, drömska effekt som den där Fantastic Man-texten.

... simple, classic, cheap, user-friendly, essential...

Synd då att de missar den där viktiga biten om cheap.

68&Brothers:The American East 2

Mycket bra, får mig att vilja ha på mig enbart riktigt slitna, riktigt grova canvasbyxor och smutsiga collegetröjor, samt väst.

Mr. Stylish Dragon

Det här ser bra ut. Bild från The Sartorialist, mannen är inblandad i japanska märket Haversack, som gör en mycket tilltalande mix av de vanliga influenserna. Utropstecknet är såklart byxorna, i kombination med den korta tröjan. Det har slagit mig att jag har ett par svenska arméarbetsbyxor av okänd, men hög, ålder som är väldigt snarlika. Den stora frågan är dock, hur skulle saken göra sig utan auran av japansk dekadens?

Mr ??? Dad´s

Vårkänning i luften, så premiär för ett par lite tunna och riktigt vida byxor. Bättre beg. amerikanska uniformsbyxor à la Vietnamkriget med Scovilledragkedja. Tillverkade av armékontrakterade förtaget California Girlwear.


































Egentligen hade jag sneakers istället för RW, för tunga för dagens vedermödor.

Veckans playlist

Ebayles spellista vecka 12 – din också?

Mr Dad's på tv

HBO-söndagskomedin Eastbound & down har lite i skymundan smygit sig upp som en Årets nykomling. Den handlar om det före detta baseballproffset Kenny Powers som måste etablera ett nygammalt liv i sin hemstad småstaden.

För inte länge sen hyllad, idoliserad och åtrådd. I dag tvingas han tillbaka till sin gamla högstadieskola på ett gympalärarvikariat, inhyst på nåder hos sin äldre bror. I pick up-trucken lyssnar han till inläsningen av sin egen framgångs- och livscoachingbok, och suktar efter sötman han eldar andra att jaga.



Han är överviktig och arrogant och tvingas långsamt inse att livet på toppen är förbi, att omgivningens beundran försvann i samma stund som armens magi.

Det är helt enkelt klassisk fåfänga och brustna, manliga drömmar i händerna på vuxna grabbar. Det blir många gå-sekvenser i slow motion och poserande till skön musik.

Huvudrollen spelas av Danny McBride, som såsat omkring i utkanten av frat pack-gänget ett tag, bland annat som dynamit- och effektexpert i Tropic thunder från förra året. Will Ferrell medverkar som den lokala bilkungen Ashley Schaeffer och står bakom serien med sitt Gary Sanchez Productions.



Men det var inte alls det jag hade tänkt säga. I stället ville jag uppmärksamma Kenny Powers klädsel i gårdagens avsnitt 5. För att efter ha varit ett drygt svin som intygat sig själv om att vikariatet på skolan bara är temporärt, och att den nära framtiden egentligen innebär en comeback till elitidrotten, erkänner han slutligen för sig själv att livet finns här, nu.

Då byter han också klädsel från den nonchalanta men rimliga joggingdressen till Mr All American: ljusblå oxfordskjorta med button down-krage, beige chinos och L.L. Beans Blucher moccasins. Eller som vi på Ebayle brukar säga, Mr Dad's.



Här kan du förresten se Kenny Powers nyproducerade promotionvideo.

Och så ett annat smakprov. Jag tycker att dialog och framförande stämmer riktigt fint här.

Mr. Sleepy Dad´s.

Dan Fogelberg – Sketches

Rugged man's interests

Traditional music.

Tasty tea.

Reeperbahn – Nåt speciellt

En svart vår

TT konstaterar att det är surt att vara en liten exportekonomi, som Sverige, i kristider. Kronan har rasat ofattbara >50 procent mot dollarn och sinnesjuka 73 procent mot yenen sedan i somras.

Det är också förbannat surt att vara en dad's, beroende av Ebay, amerikanerna och dollarn för att köpa Carhartt, Ralph Lauren, Sebago, Filson och Champion.

Det är rimligt att det finns ett filter mot att klicka iväg BIN-köp av indianvästar på fyllan, vilket dock är ett 50-50-spel när man räknar five ninety on the dollar.

Men det där filtret kan inte vara så ogenomträngligt att den hickoryrandiga Pointer-jackan för tjugo dollar plus porto aldrig blir köpt. Om du förstår vad jag menar. Nio och tjugo är galet – att överstiga tio igen tillåter vi bara inte.

Enligt TCW-index har kronan aldrig varit så svag som nu. Sötebrödsdagarna är över.

Procol Harum – Wreck of the hesperus

First day of spring

Walking on sunshine (and ice).

De isiga klipporna längs Mälaren är en perfekt plats för att betänka livets korthet, dödens visshet och evighetens längd.

Comfortable joggers: NB 575 Trail x Beinghunted aka The Great Outdoors "Civilian"
For layering: S.N.S knit & Boomerang vest
Against the crispy breeze: Barbour Bedale
The relaxed pants: LVC 501'44